Påskafton
Varför äter vi ägg till påsk?
Påsken börjar när fastan slutar. Man hade ju inte fått äta ägg på länge så därför passade man på att när fastan var över och påsk firandet började.
Dessutom hade man ju gott om ägg på gårdarna vid den här tiden på våren, då hönorna började värpa bra. ägg är också en symbol för pånyttfödelse, alt i naturen vaknar till liv igen på våren, liksom Jesus som blev levande igen.
När och varför firar vi
Påsken är en rörlig högtid. Det betyder att det inte är samma datum varje år. Men någon gång mellan den 22 och 25 mars infaller palmsöndagen, som inleder påsken. Det är för att Jesus återvände till jorden efter att ha dött på korset som vi firar påsk. Så här gick det till:
JUDARNAS UTTÅG UR EGYPTEN
För länge, länge sedan var ett folk som kallas judar tillfångatagna i Egypten. Kungen, som kallades Farao, höll dem som slavar. När de tillslut blev frigivna firades det med stor fest. Detta fortsatte de med varje år och kallade högtiden för pesach, påsk. Just under ett sådant påskfirande, flera år senare, kom Jesus ridande på en åsna in i staden Jerusalem. Judarna hyllade honom genom att lägga ut palmblad på marken framför åsnan. Romarna som hade makt i staden på den tiden blev rädda att Jesus skulle bli ny kung, så de beslöt sig att döda honom. Jesus blev tillfånga och korsfästes på långfredagen. Han plågades länge på korset men till slut dog han. Lärjungarna begravde honom i en grotta, med en sten framför öppningen. När två kvinnor kom ditt 3 dagar senare var stenen borta. Jesus hade återuppsot från det döda och kommit tillbaka till jorden. Det var först 40 dagar senare som han for till himmelen
Men det är en annan historia...
Hela Påsk Veckan!
Måndag--------------------------------BlåMåndag
Tisdag----------------------------------VitTisdag
Onsdag---------------------------------Dymmelonsdag
Torsdag--------------------------------Skärtorsdag
Fredag----------------------------------Långfredagen
Blåmåndag
Påskveckan börjar med Blåmåndag. Blått och lila är lidandets färg. Vårt påskris var från början till för att piska sig själv med, för att lida som Jesus på korset. Man ville också ta in något
Vittisdag
Sedan kommer vittisdag eller svarttisdag. Vad den här dagen kallades berodde på var i landet man bodde. Men uttrycket vittisdag kommer från att man ofta tvättade sina lakan de här dagen
Dymmelonsdag
Nästa dag i påsk veckan heter dymmelonsdag. Eftersom påskveckan var en lugn och stilla vecka, då man skulle tänka på Jesus då fick ingenting slamra eller bullra. Man bytte ut kläppen i kyrkoklockorna mot en träkläpp, omlindad med tyg, så att klockorna skulle slå med en dov klang. Träkläppen kallades dymling.
Skärtorsdag
Så kommer Skärtorsdagen. ”Skär” är ett gammalt ord för ren. Den här veckodagen ska man rena sig, tvätta sig, tvätta sig inför nattvarden.
Långfredagen
Långfredagen kallas för årets längsta dag. Förr skulle man tänka på Jesus som led så hemskt på korset. Barnen fick inte leka och alla butiker och affärer var stängda dagen kändes så lååång och tråkig:
Sedan blir det
Påsk Afton
Men på påskafton var det fest. Nu var fastan slut och man fick börja äta igen. Det var nu man skulle proppa i sig så många ägg man bara orkade.
Påskdagen
Nästa dag var påskdagen och man tror det var då Jesus blev levande igen.
Annandagen
Den andra dagen efter påskafton kallas annandagen
Häxor och påskkärringar
I slutet av 1600-talet trodde man att visa kvinnor var häxor och en del män var trolkarar. Man trodde exempel att alla häxor flög till blåkulla på skärtorsdagen och att djävulen som bjudit in dem. Dem flög ditt på kvast. Djävulen kunde förvandla sig till en katt och åka med på kvasten. För att skrämma bort häxorna tände människorna stora eldar och sköt skot upp i luften. Det var också väldigt viktig att stänga spjället i skorstenarna så inte häxan in eller stannade och kissade ner i grötgrytan!
Naturligtvis fanns det inga häxor på riktigt, men människorna trodde det och många hundra kvinnor brändes på bål under den tiden.
Så firar vi nu!
Nuförtiden klär barn ut sig till påskkärringar och påskgubbar på skärtorsdagen. Barnen går från hus till hus och hälsar ”glad påsk” med teckningar eller kort. Ibland har man påskfest på förskolor och skolor.
Fortfarande tänder man stora eldar på en del håll i landet, främst i södra delen och längs västkusten.